ACHIEVEMENTS OF THE PLAIN SWEDISH MOVEMENT FROM THE POLISH PERSPECTIVE
PDF (English)

Mots-clés

Plain Swedish
Klarspråk
speech and language planning
language policy

Comment citer

HADRYAN, M. (2009). ACHIEVEMENTS OF THE PLAIN SWEDISH MOVEMENT FROM THE POLISH PERSPECTIVE. Comparative Legilinguistics, 1, 20–33. https://doi.org/10.14746/cl.2009.01.02

Résumé

The paper deals with the plain language movement in Sweden from the Polish perspective. Plain Swedish is endorsed by law as an objective of state policy and there is a state body responsible for the quality of public language. The concept of plain language belongs to speech and language planning and is considered to be a central part of Swedish language policy. Polish law only provides protection for the Polish language. As a result, there is neither Polish speech and language planning to promote simple and comprehensible use of official language nor any state body dealing with these issues.
https://doi.org/10.14746/cl.2009.01.02
PDF (English)

Références

Baedecke, B., Sundin, M. 2002. Plain Language in Sweden: a Progress Report. Stockholm: The Plain Language Group and the Language Experts Ministry of Justice.

Ehrenberg-Sundin, B. 1995. Plain Language in Sweden. Clarity 33, p. 16-18.

Ehrenberg-Sundin, B. 2006. Tack för den här tiden – och lycka framöver! Klarspråksbulletinen. Stockholm: Klarspråksgruppen, Justitiedepartementet. 2006/2, p.1.

Gizbert-Studnicki, T. 2004. Język administracyno-prawny w perspektywie językoznawczej i prawoznawczej. Język – Prawo – Społeczeństwo. E.Malinowska (ed.).Opole Wydawnictwo Uniwersytetu Opolskiego, p. 37-48.

Hedlund, A. (2006). Klarspråk lönar sig. Klarspråksarbete i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Stockholm: Regeringskansliet Justitiedepartementet. Ds 2006:10.

Informacja o wynikach kontroli realizacji ustawy o języku polskim. 2004. Warszawa: Najwyższa Izba Kontroli. Departament Nauki, Oświaty i Dziedzictwa Narodowego. Nr ewid. 66/2004/P/03/080KNO, KNO-41004/2003

Josephson, O. (2006). Optimistik beskäftighet! Klarspråksbulletinen 2006/2, p.1.

Klarspråk – en grund för offentlig service. 1985. Språkvårdsutredningens rapport. Stockholm: Liber/Allmänna Förlaget. Ds C 1985:3.

Malinowska, E. (ed.) 2004. Wzorce wypowiedzi urzędowych a ich realizacja. Język – Prawo – Społeczeństwo, E.Malinowska (ed.). Opole: Wydawnictwo Uniwersytetu Opolskiego, p. 143-150.

Malinowska, E. (ed.). 2004. Język – Prawo – Społeczeństwo. Opole: Wydawnictwo Uniwersytetu Opolskiego.

Några riktlinjer för författningsspråket. 1994. Stockholm: Statsrådsberedningen. PM 1994:4.

Olovsson, E. Klarspråksarbetet går vidare i språkrådets regi. Klarspråksbulletinen Stockholm: Språkrådet. 2006/1, p.2.

På väg mot ett bättre myndighetsspråk. 2001. Stockholm: Statskontoret. 2001:18.

Sprawozdanie o stanie ochrony języka polskiego za lata 2000-2002. 2002. Rada Języka Polskiego. www.rjp.pl (20.09.2006).

Sprawozdanie o stanie ochrony języka polskiego za lata 2003-2004. 2004. Rada Języka Polskiego. www.rjp.pl (20.09.2006).

Språket i lagar och andra författningar. 1967. Stockholm: Statsrådsberedningen PM.

Struktur och språklig behandling i kommunikationen med medborgare och företag Rapport. 2002. Linköping: Skattemyndigheten i Linköping, Rätts- och utvecklingsenheten.

Summary of Government Bill 2005/06:2. Best language – a concerted language policy for Sweden. Sweden: Ministry of Education, Research and Culture. UO5.055.

Ustawa o języku polskim. 1999. Dziennik Ustaw 90/1999 z dnia 8 listopada 1999. Poz. 999.

Språkvårdsgruppens jubileumskonferens. Webbutsändning. www.regeringen.se/sb/d/7934/a/72374 (30.11.2007).

Visst går det att förändra myndighetsspråket! En rapport från Språkvårdsprojektet. 1993. Stockholm: Allmänna förlaget. Ds. 1993:61.

Wellander, E. 1974. Kommittésvenska. Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 50. Stockholm: Esselte studium.

www.sprakradet.se/klarsprak (20.01.2007).

www.regeringen.se/klarsprak (20.09.2006).

Zieliński, M. 2004. Język prawny, język administracyjny, język urzędowy. Język – Prawo – Społeczeństwo. E.Malinowska (ed.). Opole: Wydawnictwo Uniwersytetu Opolskiego, p. 9-18.