Abstract
The purpose of this paper is to problematize and compare the construction of masculine identity in two Swedish novels, FruMarianne (1887) by Victoria Benedictsson and Dotter till en dotter (1977) by Inger Alfvén. The analysis is focused on how the male characters in these novels are constructed in the light of masculinity studies. In order to do that two types of masculine identity are considered: the New Man and hegemonic man. In both novels a change of the masculine identity pattern from the hegemonic masculinity towards the identity of the New Man can be observed, even though this process is performed differently. In the construction of male protagonists both authors refer to the same materialistic and symbolic attributes, however, these attributes are valued differently and play a different role in construction of masculine identity. In construction of the masculine identity Benedictsson combines the attributes of the New Man with the positive features of the hegemonic man, whereas Alfvén rejects the hegemonic masculinity as oppressive and constructs the male protagonist as the New Man.References
Alfvén, Inger. 1977. Dotter till en dotter. Stockholm: Bonniers.
[Benedictsson, Victoria] Ahlgren, Ernst. 1887. Fru Marianne. Stockholm: Hsggströms Förlagsexpedition.
Bourdieu, Pierre. 1999. Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos.
Connell, Robert William. 1995. Masculinities. Berkeley and Los Angeles: University of California Press.
Dauthendey, Elisabeth. 1902. Ny kärlek. En bok för mogna andar. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Heggestad, Eva. 2003. En bättre och lyckligare värld: kvinnliga författares utopiska visioner 1850-1950. Stockholm/Stenhag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Herz, Marcus & Thomas Johansson. 2011. Maskuliniteter: kritik, tendenser, trender. Stockholm: Liber.
Hill, Helena. 2007. Befria mannen! Idéer om förtryck, frigörelse och förändring hos en svensk mansrörelse under 1970- och tidigt 1980-tal. Umeä: Text&Kultur.
Hirdman, Yvonne. 1997. Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I: Fururland, Lars & Johan Svedjedal (red.). Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur, s. 400-418.
Holm, Birgitta. 1990. Edith Södergran och den nya kvinnan. Tidskrift för litteraturvetenskap 1990:4, s. 57-64.
Johansson, Thomas. 2000. Det första könet? Mansforskning som reflexivt projekt. Lund: Studentlitteratur.
Klinth, Roger. 1999. Den emanciperade mannen. Mannen i familjen speglad genom utbildningsprogrammen i svensk radio och TV 1963-1971. I: Berggren, Anne Marie (red.). Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv. Stockholm: Forskningsrädsnämnden, s. 257-274.
Lindén, Claudia. 2002. Om kärlek. Litteratur, sexualitet och politik hos Ellen Key. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Lindgren, Gerd. 1999. Klass, kön och kirurgi. Relationer bland värdpersonal i organisationsförändringarnas spär. Malmö: Liber AB.
Lykke, Nina. 2003. Intersektionalitet - ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2003:1, s. 47-56.
Melberg, Arne. 1980. Sexualpolitiken, Fru Marianne och En däres försvarstal. Ord och Bild 1980:2-3, s. 50-65.
Moers, Ellen. 1986. Literary Women. London: The Women’s Press.
Ronne, Marta. 2007. De Nya Människorna. Bilder av kvinnor och män hos mellankrigstidens kvinnliga förffatare. I: Ronne, Marta (red.). Mot normen. Kvinnors skrivande under 1900- talet. Uppsala: Litteratur och samhälle Avd. för litteratursociologi, Uppsala universitet.
Svedjedahl, Johan. 1996. Det litteratursociologiska perspektivet. Om en forskningstradition och dess grundantaganden. Tidskrift för litteraturvetenskap 25:3/4, s. 3- 20.
Witt-Brattström, Ebba. 2007. Dekadensens kön. Stockholm:Norstedts.