Keywords
sickness
Sören Kierkegaard
dispair
Eugen Drewermann
sin as neurosis
Augustine
concupiscence
Pierre Teilhard de Chardin
disorder
How to Cite
Abstract
This article has two aims. Firstly, it makes an attempt to shed new light on the representation of sickness in Birgitta Trotzig’s (1929–2011) writings. Secondly, the article, by using its analyses of Trotzig, tries to draw some theoretical conclusions concerning the possibilities of applying a theology of pathology in literary studies. While earlier scholars have interpreted Trotzig’s depiction of sickness by means of secular intertexts, the starting point of this article is Trotzig’s adopting of Christian anthropology as her untranscendable hermeneutic horizon. Thus, it is argued, sickness in her writings should primarily be related to theological contexts. By close reading of a representative text passage, the opening scene of Trotzig’s best known novel Dykungens dotter (The Marsh King’s Daughter, 1985), the article explores which contexts within Christian theology of sickness that would be specially fertile for an interpretation of her sickness discourse. The analyses reveal four theological notions of sickness as intertextually present in Trotzig’s narration: Augustine’s concupiscence, Sören Kierkegaard’s dispair, Pierre Teilhard de Chardin’s decomposition, and Eugen Drewermann’s neurosis. The main theoretical conclusions of the analyses are: (a) that the theological notions of sickness to a high degree differ from a ”natural” experience as well as from the biblical sources, (b) that these notions can contradict each other and generate conceptual conflicts, and (c) that the notions therefore, when applied in literary studies, demand strong hermeneutic control.
References
Adolfsson, E. (1994). I nödtider blir diktaren en kraftkälla. Femina (1), 152–155.
Augustinus (1841a). Opera omnia. Tomus primus, red. J.-P. Migne. Paris.
Augustinus (1841b). Opera omnia. Tomus septimus, red. J.-P. Migne. Paris.
Augustinus (1865a). Opera omnia. Tomus decimus, red. J.-P. Migne. Paris.
Augustinus (1865b). Opera omnia. Tomus tertius, red. J.-P. Migne. Paris.
Bergil, C. (1995). Mörkrets motbilder. Tematik och narration i fem verk av Birgitta Trotzig. Stockholm: Brutus Östlings Förlag Symposion.
Blom, K. A. (1998). Författaren och katoliken Birgitta Trotzig: ”Jag tyckte Martin Luther hade fel!”. Tidningen Boken (12/5), 14–18.
Bohlin, T. (1939). Sören Kierkegaard. Mannen och verket. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse.
Chenu, M.-D. (1955). Pour une Théologie du travail. Paris: Éditions du Seuil.
Collmar, L. (1977). Själv håller jag mig till den negativa teologin. Vår Kyrka (116/27–28), 2–3.
Dietz, W. (1993). Sören Kierkegaard. Existenz und Freiheit. Frankfurt am Main: Hain.
Dihle, A. (1985). Die Vorstellung vom Willen in der Antike. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
Donnér, J. W. (1971). Drömmar och bilder är mitt material. Sydsvenska Dagbladet 31.10.1971.
Drewermann, E. (1980). Sünde und Neurose. Versuch einer Synthese von Dogmatik und Psychoanalyse (Psa). Münchener Theologische Zeitschrift (31), 24–48.
Drewermann, E. (1982). Psychoanalyse und Moraltheologie. Band 1: Angst und Schuld. Mainz: Matthias-Grünewald-Verlag.
Drewermann, E. (1983). Psychoanalyse und Moraltheologie. Band 2: Wege und Umwege der Liebe. Mainz: Matthias-Grünewald-Verlag.
Drewermann, E. (1992a). Strukturen des Bösen. Teil 3. Die jahwistische Urgeschichte in philosophischer Sicht, 7:e uppl. Paderborn: Schöningh.
Drewermann, E. (1992b). Tiefenpsychologie und Exegese. Band II. Die Wahrheit der Werke und der Worte. Wunder, Vision, Weissagung, Apokalypse, Geschichte, Gleichnis, 4:e uppl. Olten: Walter-Verlag.
Drewermann, E. (1995). Strukturen des Bösen. Teil 2. Die jahwistische Urgeschichte in psychoanalytischer Sicht, 7:e uppl. Paderborn et al.: Schöningh.
Eibach, U. (1990). Krankheit. VII. Neuzeit. I G. Müller et al. (red.), Theologische Realenzyklopädie. Band XIX. Kirchenrechtsquellen – Kreuz (pp. 697–701). Berlin: Walter de Gruyter.
Eibach, U. (2009). Krankheit. III. Theologisch. I W. Kasper et al. (red.), Lexikon für Theologie und Kirche. Sechster Band. Kirchengeschichte bis Maximianus, 3:e uppl. (pp. 428–430). Freiburg: Herder.
Figal, G. (1984). Die Freiheit der Verzweiflung und die Freiheit im Glauben. Zu Kierkegaards Konzeption des Selbstseins und Selbstwerdens in der ”Krankheit zum Tode”. Kierkegaardiana (13), 11–23. DOI: https://doi.org/10.7146/kga.v13i0.31328
Fischer, H. (1963). Subjektivität und Sünde. Kierkegaards Begriff der Sünde mit ständiger Rücksicht auf Schleiermachers Lehre von der Sünde. Itzehoe: Verlag Die Spur.
Flasch, K. (1994). Augustin. Einführung in sein Denken, 2:a uppl. Stuttgart: Reclam.
Freud, S. (1999a). Der Mann Moses und die monotheistische Religion. I förf:s Gesammelte Werke. Chronologisch geordnet. Sechzehnter Band. Werke aus den Jahren 1932–1939, red. A. Freud & M. Bonaparte (pp. 101–246). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag.
Freud, S. (1999b). Ein Fall von hypnotischer Heilung, nebst Bemerkungen über die Entstehung hysterischer Symptome durch den ”Gegenwillen”. I förf:s Gesammelte Werke. Chronologisch geordnet. Erster Band. Werke aus den Jahren 1892–1899, red. A. Freud & M. Bonaparte (pp. 1–17). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag.
Freud, S. (1999c). Studien über Hysterie. I förf:s Gesammelte Werke. Chronologisch geordnet. Erster Band. Werke aus den Jahren 1892–1899, red. A. Freud & M. Bonaparte (pp. 75–312). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag.
Gordan, S. (2001). Det rätta ropet – kommentar till Birgitta Trotzigs Sjukdomen. Ariel (2–3), 59–65.
Green, R. M. (1985). The Limits of the Ethical in Kierkegaard’s The Concept of Anxiety and Kant’s Religion within the Limits of Reason Alone. I R. L. Perkins (red.), The Concept of Anxiety (pp. 63–88). Macon: Mercer University Press.
Grøn, A. (1994). Begrebet angst hos Søren Kierkegaard. Köpenhamn: Gyldendal.
Grøn, A. (1997). Subjektivitet og negativitet: Kierkegaard. Köpenhamn: Gyldendal.
Gödde, G. (1999). Traditionslinien des ”Unbewussten”. Schopenhauer, Nietzsche, Freud. Tübingen: Edition Diskord.
Hartman, O. (1980). Ikon och roman. Stockholm: Skeab förlag.
Henningsen, P. (2008). Neurose. I W. Mertens & B. Waldvogel (red.), Handbuch psychoanalytischer Grundbegriffe, 3:e uppl. (pp. 505–510). Stuttgart: Verlag W. Kohlhammer.
Hoping, H. (1990). Freiheit im Widerspruch. Eine Untersuchung zur Erbsündenlehre im Ausgang von Immanuel Kant. Innsbruck: Tyrolia-Verlag.
Horn, C. (1996). Augustinus und die Entstehung des philosophischen Willensbegriffs. Zeitschrift für philosophische Forschung (50), 113–132.
Huftier, M. (1964). Le tragique de la condition chrétienne chez saint Augustin. Paris: Desclée.
Jameson, F. (1981). The Political Unconscious. Narrative as Socially Symbolic Act. London: Methuen.
Johansson, N. (2009). Fadern och ordningen. En religionsfenomenologisk läsning av Birgitta Trotzigs Sjukdomen. Tidskrift för litteraturvetenskap (39/3–4), 95–110. DOI: https://doi.org/10.54797/tfl.v39i3-4.12055
Kierkegaard, S. (2003). Sygdommen till Døden. I förf:s Frygt og Bæven. Sygdommen til Døden. Taler, red. L. Petersen, 2:a utg. (pp. 161–279). Köpenhamn: Det Danske Sprog- och Litteraturselskab.
Kierkegaard, S. (2004). Begrebet Angest, L. Petersen (red.), 2:a utg. Köpenhamn: Det Danske Sprog- och Litteraturselskab.
Kullbom, P. (1986). Religion, litteratur och nutid – ett samtal med Birgitta Trotzig. Signum (12/3), 69–73.
Köster, H. M. (1983). Urstand, Fall und Erbsünde in der katholischen Theologie unseres Jahrhunderts. Regensburg: Pustet.
Lagerlöf, K. E. (1983). Skriva för att slå hål på ytan. Dagens Nyheter 28.5.1983.
Lakoff, G. & Johnson, M. (1980). Metaphors we live by. Chicago: University of Chicago Press.
Lakoff, G. & Turner, M. (1989). More than Cool Reason. A Field Guide to Poetic Metaphor. Chicago: University of Chicago Press. DOI: https://doi.org/10.7208/chicago/9780226470986.001.0001
Larsson, B. (2001). Solen kysser gyttjan – ett möte med Birgitta Trotzigs roman Dykungens dotter. I S. Klint & K. Syreeni (red.), Speglingar. Svensk 1900-talslitteratur i möte med biblisk tradition (pp. 168–183). Skellefteå: Norma.
Løgstrup, K. E. (1971). Etiske begreber og problemer. I G. Wingren (red.), Etik och kristen tro (pp. 205–282). Lund: Gleerup.
Madison, P. (1961). Freud’s Concept of Repression and Defense, Its Theoretical and Observational Language. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Marquard, O. (1981). Schwacher Trost. I M. Fuhrmann et al. (red.), Text und Applikation. Theologie, Jurisprudenz und Literaturwissenschaft im hermeneutischen Gespräch (pp. 117–124). München: Wilhelm Fink Verlag.
Meerpohl, B. (1934). Die Verzweiflung als metaphysisches Phänomen in der Philosophie Sören Kierkegaards. Würzburg: Becker.
Meissner, W. W. (1984). Psychoanalysis and Religious Experience. New Haven: Yale University Press.
Müller, U. B. (1990). Krankheit. III. Neues Testament. I G. Müller et al. (red.), Theologische Realenzyklopädie. Band XIX. Kirchenrechtsquellen – Kreuz (pp. 684–686). Berlin: Walter de Gruyter.
Nilsson, N. G. (1985). ”Den årstid där evigheten börjar”. Sydsvenska Dagbladet 7.4.1985.
Nordentoft, K. (1972). Kierkegaards psykologi. Köpenhamn: Gad.
Nyman, U. (1977). Mina verk inte dystra. Skildrar verkligheten. Sydsvenska Dagbladet 15.12.1977.
Olsson, A. (2000). Läsningar av Intet. Stockholm: Bonniers.
Olsson, U. (1988). I det lysande mörkret. En läsning av Birgitta Trotzigs De utsatta. Stockholm: Bonniers.
Olsson, U. (2007). Invändningar. Kritiska artiklar. Stockholm: Brutus Östlings Förlag Symposion.
Pannenberg, W. (1981). Einleitung. I M. Fuhrmann et al. (red.), Text und Applikation. Theologie, Jurisprudenz und Literaturwissenschaft im hermeneutischen Gespräch (pp. 15–24). München: Wilhelm Fink Verlag.
Pannenberg, W. (1983). Anthropologie in theologischer Perspektive. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
Pirholt, M. (2005). Ett språk, ett spår. En studie i Birgitta Trotzigs författarskap. Stockholm: Brutus Östlings Förlag Symposion.
Pleijel, A. (1982). Människan, skapelsen, skapandet. Ett samtal med Birgitta Trotzig. Ord och Bild (91/1), 3–18.
Ricœur, P. (1969). Le Conflit des interprétations. Essais d'herméneutique. Paris: Éditions du Seuil.
Ricœur, P. (1977). Der Atheismus der Psychoanalyse Freuds. I E. Nase & J. Scharfenberg (red.), Psychoanalyse und Religon (pp. 206–218). Darmstadt: Wissenschaftliche Buchgesellschaft.
Ricœur, P. (1988). Philosophie de la volonté. 2. Finitude et culpabilité. Paris: Aubier.
Ringleben, J. (1995). Die Krankheit zum Tode von Sören Kierkegaard. Erklärung und Kommentar. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
Rist, J. M. (1994). Augustine. Ancient thought baptized. Cambridge: Cambridge University Press. DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9780511520228
Scharbert, J. (1990). Krankheit. II. Altes Testament. I G. Müller et al. (red.), Theologische Realenzyklopädie. Band XIX. Kirchenrechtsquellen – Kreuz (pp. 680–683). Berlin: Walter de Gruyter.
Scharfenberg, J. (1979). … und die Bibel hat doch recht – diesmal psychologisch? Zu Eugen Drewermanns Konzept der Sünde als ”Neurose vor Gott”. Wege zum Menschen. Monatsschrift für Arzt und Seelsorger, Erzieher, Psychologen und soziale Berufe (31/7), 297–302.
Schipperges, H. (1990). Krankheit. IV. Alte Kirche. I G. Müller et al. (red.), Theologische Realenzyklopädie. Band XIX. Kirchenrechtsquellen – Kreuz (pp. 686–689). Berlin: Walter de Gruyter.
Schulman, S. (1985). I denna den kristligaste av världar är poeter judar. Judisk Krönika (3/53), 4–5.
Sievernich, M. (1982). Schuld und Sünde in der Theologie der Gegenwart. Frankfurt am Main: Knecht.
Solignac, A. (1988). Les excès de l’”intellectus fidei” dans la doctrine d’Augustin sur la grâce. Nouvelle Revue Théologique (110/6), 825–849.
Sorabji, R. (2004). The Concept of the Will from Plato to Maximus the Confessor. I T. Pink & M. W. F. Stone (red.), The Will and Human Action. From Antiquity to the Present Day (pp. 6–28). London: Routledge.
Teilhard de Chardin, P. (1955). Le phénomène humain (Œuvres. I). Paris: Éditions du Seuil.
Teilhard de Chardin, P. (1962). L’énergie humaine (Œuvres. VI). Paris: Éditions du Seuil.
Teilhard de Chardin, P. (1963). L’activation de l’énergie (Œuvres. VII). Paris: Éditions du Seuil.
Teilhard de Chardin, P. (1969). Comment je crois (Œuvres. X). Paris: Éditions du Seuil.
Teilhard de Chardin, P. (1973). Les directions de l’avenir (Œuvres. XI). Paris: Éditions du Seuil.
TeSelle, E. (2002). Augustine the Theologian. Eugene: Wipf and Stock Publishers.
Theunissen, M. (1962). Kierkegaard. I M. Landmann (red.), De homine. Der Mensch im Spiegel seines Gedankens (pp. 496–510). München: Alber.
Theunissen, M. (1991). Das Selbst auf dem Grund der Verzweiflung. Kierkegaards negativistische Methode. Frankfurt am Main: Hain.
Theunissen, M. (1993). Der Begriff Verzweiflung. Korrekturen an Kierkegaard. Frankfurt am Main: Suhrkamp.
Thonnard, F.-J. (1965). La Notion de concupiscence en philosophie augustinienne. Recherches Augustiniennes (3), 59–105. DOI: https://doi.org/10.1484/J.RA.5.102164
Trotzig, B. (1959). Ett landskap: dagbok – fragment 54–58. Stockholm: Bonniers.
Trotzig, B. (1960). Theologia gloriae. Credo (41/2–3), 58–65.
Trotzig, B. (1961). Teilhard de Chardin: Ett alternativ. Bonniers Litterära Magasin (30/1), 27–41.
Trotzig, B. (1965). Den svåra dialogen. Dagens Nyheter 14.2.1965.
Trotzig, B. (1966). Den namnlösa rösten. Dagens Nyheter 6.2.1966.
Trotzig, B. (1975). Efterskrift 1974. I J. Hemberg (red.), Teilhard de Chardin (pp. 64–67). Stockholm: Verbum.
Trotzig, B. (1977). Jaget och världen. Stockholm: Författarförlaget.
Trotzig, B. (1978). Källan: barnet och dåren inom oss. Kalejdoskop (3/4–5), 7–13.
Trotzig, B. (1979). Och han sade: Du ska icke döda! Expressen 31.12.1979.
Trotzig, B. (1981a). Själar, var och en på sin unika väg. Bonniers Litterära Magasin (49/1), 10–11.
Trotzig, B. (1981b). Tankens arbetare har i vårt århundrades mörker en uppgift – att skilja dödsprincip från livsprincip. Expressen 9.3.1981.
Trotzig, B. (1982a). Finns det en kollektiv skuld? Allt om Böcker (7/8), 51.
Trotzig, B. (1982b). Från en ort till en annan. Allt om Böcker (1), 1–2.
Trotzig, B. (1983). Det outhärdliga får inte glömmas. Dagens Nyheter 17.4.1983.
Trotzig, B. (1985). Dykungens dotter. En barnhistoria. Stockholm: Bonniers.
Trotzig, B. (1987). Det sekulariserade Sverige: Det sakralas hemligheter. I G. Therborn et al., Lycksalighetens halvö. Den svenska välfärdsmodellen och Europa (pp. 77–107). Stockholm: FRN – Framtidsstudier.
Trotzig, B. (1993). Porträtt. Ur tidshistorien. Stockholm: Bonniers.
Trotzig, B. (1994). Inträdestal. I Svenska Akademiens Handlingar. Från år 1986. Nittonde delen 1993 (pp. 15–40). Stockholm: Norstedts.
Trotzig, B. (1995). Sprickorna i ramen. Birgitta Trotzig finner en oumbärlig livsresenär i Willy Kyrklund. Expressen 19.9.1995.
Trotzig, B. (1998a). Medborgerligt att gå emot. Moderna Tider (9/91), 12–15.
Trotzig, B. (1998b). Människan reducerad till föremål. Sydsvenska Dagbladet 17.5.1998.
Trotzig, B. (1999). Saligprisningarna: Matt 5:1–12. I Liksom regn och snö: Möten med den nya Bibeln (pp. 244–251). Stockholm: Bonniers.
Trotzig, B. (2000a). Det otillgängliga barnet. Artes (1), 40–45.
Trotzig, B. (2000b). Tvinga orden till hemlighet. I G. Oswald, Skrifter. I. Den andaktsfulle visslaren. Christinalegender, red. B. Holm (pp. VII–XXXIV). Stockholm: Bokförlaget Atlantis.
Tyrberg, A. (2002). Anrop och ansvar. Berättarkonst och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta Trotzig, Torgny Lindgren. Stockholm: Carlssons.
Vinterhed, K. (1980). Framtidsforskningen är en myt. Dagens Nyheter 22.9.1980.
Weber, L. M. (1961). Krankheit. I J. Höfer & K. Rahner (red.), Lexikon für Theologie und Kirche. Sechster Band. Karthago bis Marcellino, 2:a uppl. (pp. 591–595). Freiburg: Herder.
Werkelid, C. O. (1982). Att ge själen ett ansikte. Svenska Dagbladet 14.11.1982.
Werkelid, C. O. (1996). ”Det religiösa har gjorts osynligt i Sverige”: Bokaktuella Birgitta Trotzig beklagar fördomarna mot de själslägen som hon försöker formulera. Svenska Dagbladet 14.10.1996.
Wiedenhofer, S. (1991). Hauptformen gegenwärtiger Erbsündentheologie. Internationale Katholische Zeitschrift (20), 315–328.
Witt-Brattström, E. (1993). Ur könets mörker. Litteraturanalyser. Stockholm: Norstedts.
Wyss, D. (1970). Die tiefenpsychologischen Schulen von den Anfängen bis zur Gegenwart. Entwicklung, Probleme, Krisen, 3:e uppl. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
License
Copyright (c) 2024 Krzysztof Bak
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.