Abstract
Language plays a very important role in Katarina Frostenson’s works, being not only the stuff, but also one of the leading subjects. Her literary production is strongly metapoetical and metalinguistic. Frostenson’s views on language have much in common with poststructuralism and deconstruction when she maintains that language is insufficient to describe the world and that consequently, the world is falsified by language. However, contrary to poststructuralists and postmodernists for whom, actually, nothing exists beyond the text, she believes that beyond language there is something like an objective reality, some kind of truth, and what’s more, she believes that it is possible to describe this reality if one can find a suitable language. In her works she tries to seek such a language, for example by going back to the primitive - both childish and archaic - kind of language. This article deals both with Frostenson’s views on language as expressed in her texts, and with how, in consequence, she treats and uses the language in practice.
References
Frostensons, Katarina. I mellan, Göteborg 1978.
Frostensons, Katarina. Rena land, Stockholm 1980.
Frostensons, Katarina. Den andra, Stockholm 1982.
Frostensons, Katarina. I det gula, Stockholm 1985.
Frostensons, Katarina. Samtalet, Stockholm 1987.
Frostensons, Katarina. Stränderna, Stockholm 1989.
Frostensons, Katarina. Joner, Stockholm 1991.
Frostensons, Katarina. Berättelser frân dom, 1992.
Frostensons, Katarina. Tankarna, Stockholm 1994.
Andra källor:
Beckman, Åsa, (recension av Berättelser fran dorn), BLM 1992:5, s. 71-72.
Bergsten, Staffan, „Jungfrumord och jungfruord”, BLM 1992:4, s. 32-39.
Bergsten, Staffan, „Frostensons språkliga mylla. Gäster från när och fjärran i Berättelser från dom”, BLM 1993:6, s. 4-11.
Bergsten, Staffan, „Kärlekens tretal. En läsning av Katarina Frostensons diktsvit „Den röda””, Tidskriften 90-tal 1995:16, s. 57-64.
Elleström, Lars, „Att försöka förstå en dikt som inte vill bli förstådd”, BLM 1994:5, s. 39-41.
Fioretos, Aris, ,,»...det nakna rytmverket«: textur, röstbild, ansikte. Kring några drag i Katarina Frostensons diktning”, Montage 1986:12-13, s. 18-28.
Franzen, Carin, „Ur det negativa. Om ett motdrag i Katarina Frostensons poesi”, Tidskrift för Litteraturvetenskap 1997:2, s. 41-59.
Fredriksson, Carl Henrik, „Minnet av ett säreget släkte”, Res publica 1992:22, s. 218-220.
Göransson, Catharina, „Katarina Frostenson väcker ett motständ”, Arbetarbladet 199303-20.
Hedlund, Tom, „Fragmentariskt liv”, SD 1982-11-22.
Jansson, Bo G., Postmodernism och metafiktion i Norden, Uppsala 1996.
Kristeva, Julia, Fasans makt, Göteborg 1992.
Lundgren, Kajsa, „Katarina Frostenson - ung poet. Jag är ute efter det röriga och grova!”, Röster i Radio-TV 1983:8, s. 62-64.
Luthersson, Peter, „Synpunkter på postmodernismen”, Tidskrift for Litteraturvetenskap 1988:2-3, s. 66-77.
Ringgren, Magnus, „Stimulerande spanning mellan skrift och röst”, AB 1982-11-24.
Wennerström, Maria, „Stilistisk åderlåtning. Språkliga teorier och strategier i Katarina Frostensons Berättelser från dom”, Horisont 1994:6, s. 59-67.