Abstract
In this article I analyze the autobiographical novel Längta hem. Om ett missionärsbarn i Kongo (2003) by Lennart Hagerfors in order to understand how otherness is presented and how it is linked to the status of migration and being Swedish. I argue that the novel shows two distinct forms of otherness. The first is on the personal and individual level of the protagonist that is caused by his migration from Sweden to Congo. The other is on a cultural and national level, which situates Sweden in between the Congolese and French culture. While the first personal form of strangeness is viewed as problematic and must be overcome, the second form can be read as an expression of the positive Swedish self-image that situates Sweden outside of Europe’s colonial history and therefore posits Sweden as a type of humanitarian Great Power or global conscience.
References
Behschnitt, W., Mohnike, T. (2007): Interkulturelle Authentizität? Überlegungen zur ‘anderen’ Ästhetik der schwedischen ‘invandrarlitteratur’. In: W. Behschnitt, E. Herrmann (ed.), Über Grenzen. Grenzgänge der Skandinavistik (s. 79-100). Würzburg: Ergon Verlag.
Berg, L. (1997): När Sverige upptäckte Afrika. Stockholm: Rabén Prisma.
Bhabha, H. (1994): The Location of Culture. London: Routledge.
Brink, A. (1992): Woman and language in darkest Africa: The quest for articulation in two postcolonial novels. Literator 13, 1-14.
Conrad, J. (1995): Heart of Darkness. Peterborough: Broadview Press.
Darwin, C. (1982): Die Abstammung des Menschen (transl. H. Schmidt). Stuttgart: Kröner.
Engh, S. (2009): The Conscience of the World? Swedish and Norwegian Provision of Development Aid. Itinerario 33/2, 65-82.
Fanon, F. (2008): Black skin, white masks (transl. R.Philcox). New York: Grove Press.
Fegan, A. (2004): Dom tar våra ord. arena 5, 40-43.
Frank, S. (2012): Hvad er migrationslitteratur? Kritik 203, 2-10.
Granqvist, R. (2001): “Virvlande svarta lemmar” och “goda svenskar” i Kongo i hundra år. Om svensk rasism i vardande. In: M. McEachrane, L. Faye (ed.), Sverige och de Andra. Postkoloniala Perspektiv (s. 107-131). Stockholm: Natur och Kultur.
Granqvist, R. (2008): Med Gud och kung Leopold i ryggen. En berättelse om svensk mission i Kongo. Ord&Bild 2, 98-117.
Gröndahl, S. (2002): Invandrar- och minoritetslitteratur i Sverige. Från förutsättningar till framtidsutsikter. In: S. Gröndahl (ed.), Litteraturens Gränsland. Invandrar- och minoritetslitteratur i nordiskt perspektiv (s. 35-70). Uppsala: Centrum för multietnisk forskning.
Gutjahr, O. (2002): Fremde als literarische Inszenierung. In: O. Gutjahr (ed.), Fremde (s. 47-67). Würzburg: Königshausen und Neumann.
Hagerfors, L. (1985): Valarna i Tanganyikasjön. Stockholm: Norstedts.
Hagerfors, L. (2003): Längta hem. Om ett missionärsbarn i Kongo. Stockholm: Norstedts.
Hagerfors, L. (2009): Komma bort. Stockholm: Norstedts.
Hamann, C., Kißling, M. (2017): Going Native. In: D. Göttsche, A. Dunker, G. Dürbeck (ed.), Handbuch Postkolonialismus und Literatur (s. 149-153). Stuttgart: J. B. Metzler Verlag.
Herrmann, E. (2004): Postkolonialer Diskurs und Literatur der Migration im Nordischen Kontext: Prolegma zu einer anderen Art von “Reiseliteratur”. TijdSchrift voor Skandinavistiek, 15-40.
Ipsen, P, Fur, G. (2009): Introduction. Itinerario 33, 7-16.
Jankowska, P. (2010): Sverigeskildringar i samtida svenska romaner. Debatten om fenomenen och begreppen “invandrarlitteratur” och “invandrarförfattare”. Acta Sueco-Polonica 16, 33-49.
Khemiri, J. H. (2003): Ett öga rött. Stockholm: MånPocket.
Körber, L., Löbel, K. (2009): ”Afrika” und ”der Norden”. Konzeptualisierungen und Verschränkungen zweier Regionen. Acta Germanica 37, 17-32.
Lejeune, P. (1994): Der autobiographische Pakt (transl. W. Bayer). Frankfurt a. M.: Suhrkamp.
Lundahl, M.: Nordic Complicity? Some Aspects on Nordic Identity as ”Non-Colonial” and Non-Participatory in the European Colonial Event. Revisiting Nordic Colonialism. Retrieved from www.rethinking-nordic-colonialism.org/files/index.htm (2017-11-05).
McEachrane, M., Faye, L. (2001): Inledning. In: M. McEachrane, L. Faye (ed.), Sverige och de Andra. Postkoloniala Perspektiv (s. 7-16). Stockholm: Natur och Kultur.
Naum, M., Nordin, J. (2013): Introduction. Situating Swedish Colonialism. In: M. Naum, J. Nordin (ed.), Scandinavian Colonialism and the Rise of Modernity. Small Time Agents in a Global Arena (s. 3-16). New York: Springer.
Öhman, M. (2010): ’Sweden Helps’: Efforts to Formulate the White Man’s Burden for the Wealthy and Modern Swede. Kult 7, 122-142.
Osterhammel, J. (2009): Kolonialismus. Geschichte, Formen, Folgen. München: C. H. Beck.
Sjögren, A. (2003): Först ut att skriva på invandrarsvenska. Västerbottens Kuriren 2003-08-04.
Trotzig, A. (2005): Makten över prefixen. In: M. Moa (ed.), Orientalism på svenska (s. 104-127). Stockholm: Ordfront.
Volquardsen, E. (2017): Skandinavien. In: D. Göttsche, A. Dunker, G. Dürbeck (ed.), Handbuch Postkolonialismus und Literatur (s. 425-427). Stuttgart: J. B. Metzler Verlag.
Wendelius, L. (2002): Immigrant- och minoritetslitera tur på svenska 1970-2000. Uppsala: Centrum för mulitetnisk forskning.