Att skapa berättelsen och sig själv. Den självmedvetne berättaren och hans narrativa identitet i "Huset vid Flon" av Kjell Johansson
pdf

Keywords

Kjell Johansson
Huset vid Flon
självmedveten berättare
narrativ identitet
Paul Ricoeur
självbiografisk roman
svenska barndomsskildringar
self-conscious narration
narrative identity
autobiographical novel
Swedish novels on childhood

How to Cite

Żmuda-Trzebiatowska, M. (2020). Att skapa berättelsen och sig själv. Den självmedvetne berättaren och hans narrativa identitet i "Huset vid Flon" av Kjell Johansson. Folia Scandinavica Posnaniensia, 26, 49–60. Retrieved from https://pressto.amu.edu.pl/index.php/fsp/article/view/21297

Abstract

The article’s aim is to discuss the Swedish autobiographical novel Huset vid Flon by Kjell Johansson as an example of the self-conscious narration (in Wayne C. Booth’s understanding). The grown-up narrator, who admits to being a professional writer, presents a retrospective of his childhood on Stockholm suburbs in the 1940s and 50s. He constructs his narration before the reader’s eyes, involves him/her in a dialogue, explains the employed narrative devices and plays the role of a guide through a no longer existing world. He is also an insightful and at times ironic commentator of the reality. For him organising the memories is above all a quest for his own identity. This “telling stories of oneself”, which can be viewed in a light of Paul Ricoeur’s narrative identity, is also strongly embedded in a collective experience of growing up in the Swedish welfare state.

pdf

References

Booth, W.C. (1952). The Self-Consious Narrator in Comic Fiction before Tristram Shandy. PMLA Vol. 67, No. 2, 163–185.

Egidius, H. (2016). Psykologilexikon, Stockholm: Natur & Kultur. Elektronisk resurs hämtad från http://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/ (2016-12-01).

Jansson, B. G. (2006). Episkt dubbelspel. Om faktionsberättelser i film, litteratur och tv. Uppsala: Hallgren och Fallgren.

Jansson, B. G. (2013). Ljuga vitt och brett utan att ljuga. Den svenska prosaberättelsen i den postmoderna skärmkulturens tidevarv:filosofisk grund, innehåll och form (Rapport 2013:1). Falun: Högskolan i Dalarna.

Johansson, K., (2003a). Huset vid Flon (pocket, 5. uppl.). Stockholm:Pan.

Johansson, K., (2003b). Sjön utan namn, Stockholm: Norstedt.

Karlsson, K.-G. (2004). Historiedidaktikens teori. I: K.-G. Karlsson, U. Zander (red.), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken, (s. 21–66). Lund:Studentlitteratur.

Pleijel, A. (2012). Ömsint, kärleksfullt och hänsynslöst – om Kjell Johanssons kvinnoporträtt. I: Tröst, upprättelse, motstånd. Ett ABF-seminarium om Kjell Johanssons författarskap, september 2011 (s. 35–46). Stockholm: Svante Weyler Bokförlag AB.

Ricoeur, P. (1992). Filozofia osoby (övers. M. Frankiewicz). Kraków: Wydawnictwo Naukowe Papieskiej Akademii Teologicznej.

Ricoeur, P. (2008). Czas i opowieść Tom 3. Czas opowiadany, övers. U. Zbrzeźniak, Kraków: Wydawnictwo Uniwerstytetu Jagiellońskiego.

Urbaniak, M. (2010). ”Tożsamość narracyjna” Ricoera jako medium między pojęciem i doświadczeniem „ja”, Rocznik Kognitywistyczny 4, 215–222. Hämtad från http://www.ejournals.eu/Rocznik-Kognitywistyczny/2010/Rocznik-Kognitywistyczny-IV-2010/art/5077/ (2016.12.2).

Żmuda-Trzebiatowska, M. (2017). Folkhemmet – czyli wspólny, dobry dom – w szwedzkich narracjach o dzieciństwie. Poznań: Wydawnictwo Naukowe UAM.