Vem är ”en riktig älvdaling”? Identitetsmarkörer i dagens Älvdalen

Main Article Content

Dorota Melerska

Abstract

The article is a short analysis of the concept of identity among the population of Älvdalen Municipality and the role of the local dialect Övdalian as an indicator of this identity. The population of Älvdalen Municipality is a clear example of a language group, rather than an ethnic group, which is one of the reasons why Övdalian has not been recognized as a minority language according to the The Framework Convention for the Protection of  National  Minorities and European Charter for Regional or Minority Languages.  The local vernacular has lost its former major significance as the carrier of identity and plays nowadays merely a symbolic role. To be “a member of the Övdalian community” is associated today more with the sense of common ancestry and tradition than with the ability of speaking the local vernacular. On the other hand, people from Älvdalen Municipality consider Övdalian as the major factor that unites them.

Downloads

Download data is not yet available.

Article Details

Section
Linguistics

References

  1. Back, Johannes. 1946. Vad kan bevaras av det gamla Älvdalen? Föredrag vid Skansenfesten 1945. I: Skansvakten (nr 31), s. 3-8
  2. Berglund, Helén. 2001. Är älvdalska ett språk? Opublicerad C-uppsats, Mitthögskolan: Institutionen för humaniora
  3. Dahlstedt, Karl-Hampus. 1987. Om dialektsplittringens orsaker. I: Dahlstedt, Karl-Hampus. Från Quartier Latin till Grisbacka. Ett urval artiklar i språkvetenskapliga och andra äm-nen. Umeå, s. 44-53
  4. Dorian, Nancy C. 1981. Language death. The life cycle of a Scottish Gaelic dialect. Philadelphia: Univ. of Pennsylvania Press
  5. Edwards, John, 1985. Language, society and identity. Oxford: Blackwell
  6. Forsslund, Karl Erik. 1928. Med Dalälven från köllorna till havet. Andra boken: Älvdalen. Stockholm: Åhlén & Åkerlund
  7. Helgander, John. 1990. Dalmålen i ett samhälle i omvandling. I: Dialekten – hinder eller resurs. Dalarans hembygdsbok 1988. Falun: Dalarnas fornminnes- och hembygdsförb., Dalarnas museum, s. 44-71
  8. Huss, Leena. 1999. Reversing language shift in the far North. Linguistic revitalization in Northern Scandinavia and Finland. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis
  9. Larsson, Gösta, Bengt Welin & Ulla Welin. 2008. Hur många talar älvdalska idag? Föredrag vid Andra Konferensen om ävdalska. Älvdalen, 12-14 juni, 2008
  10. Levander, Lars. 1909. Älvdalsmålet i Dalarna. Ordböjning ock syntax. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Tidskrift utgiven på uppdrag av Landsmålsföreningarna i Uppsala, Helsingfors ock Lund. Stockholm: P.A. Norsteds&Söner
  11. Liebkind, Karmela. 1997. Möten mellan kulturidentiteter. I: Ivars, Ann-Marie & Mirja Saari. Norden i Europa. Brott eller kontinuitet. Helsingfors: Inst. för nordiska språk och nordisk litteratur, s. 44-55
  12. Lunell, Lars. 1903. Folkkaraktär. Det religiösa tillståndet. Sedlighet. Gamla plägseder. Lefnadssätt. Seder och bruk. Utvandring. I: Schenström, F. (utg.). Öfre Dalarna förr och nu. Stockholm: Wahlström & Widstrand, s. 421-442
  13. Lyberg, Ernst. 1930. Dalarna och dess folk. Föredrag vid Fornby Folkhögskola. I: Dalarnas hembygds-förbunds tidskrift. Utgiven av Dalarnas Hembygdsförbund under redaktion av Karl Trotzig. Hedemora: Dalarnes Tidnings- & Boktryckeri, s.121-125
  14. Noreen, Adolf. 1903. Dalmålet. I: Schenström, F. (utg.). Öfre Dalarna förr och nu. Stockholm: Wahlström & Widstrand, s. 405-420
  15. Nyström, Gunnar. 1995. ”Övkallmåleð – wen ir eð?” Högtidstal av Gunnar Nyström på Skansfesten år 1994 I: Skansvakten (nr 80), s. 3-5
  16. Rosander, Göran. 1967. Herrarbete. Dalfolkets säsognvisa arbetsvandringar i jämförande belysning. Uppsala
  17. Säve, Carl. 1855. Några upplysningar om dalmålet och dalallmogens folklynne. Andra upplagan. Stockholm: Typografiska Föreningens Boktryckeri
  18. Wardhaugh, Roland. 1995. An introduction to sociolinguistics. 2nd ed. Oxford: Blackwell Publishers