Keywords
World War II
culture of remembrance
Holocaust
trauma
Cordelia Edvardson
How to Cite
Abstract
The purpose of the article is to show the way in which Cordelia Edvardson, the Swedish writer and eyewitness of the Holocaust, forms the work of recreating an identity beyond Auschwitz. Another purpose of this article is to show the way in which this book can promote and influence the creation of memorial images concerning the Second World War and Sweden’s participation in the global legacy of the Holocaust. In doing so, the analysis examines narrative instance and identifies textual strategies that promote the spread of a certain form of collective memory.
References
Ammert, N. (2015). En ögonblicksbild av ondskan: Förintelsen och andra folkmord i svensk historieundervisning. I U. Zander et al. (red.), Historia vid skiljevägen: Historiekulturella sonderingar när och fjärran (pp. 247–268). Höör: Agerings Bokförlag.
Connor, S. (1996). The English Novel in History 1950–1995. London & New York: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780203312063
Edvardson, C. (1966). De sista av de rättfärdiga: ett reportage om en ortodox minoritet i folkhemmet Sverige. Stockholm.
Edvardson, C. (1984). Bränt barn söker sig till elden: roman. Stockholm: Norstedts pocket.
Erll, A. (2011). Memory in Culture. Övers. Sara B. Young. Hampshire: Palgrave Macmillan Memory Studies. DOI: https://doi.org/10.1057/9780230321670
Genette, G. (1980). Narrative Discourse: An Essay in Method. Övers. J. E. Lewin. Ithaca: Cornell University Press. Hämtad från: https://ia802908.us.archive.org/24/items/NarrativeDiscourseAnEssayInMethod/NarrativeDiscourse-AnEssayInMethod.pdf (26 Jan 2024)
Gärtner, L. (2008). Förintad kritik. Om recensenters mottagande av förintelseromaner i svensk dags- och kvällspress. Examensarbete för kandidatexamen. Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Hämtad från: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1319882&fileOId=1319883 (23 Mar 2024)
Karlsson, K-G. (1999). Historia som vapen. Historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985–1995. Stockholm: Natur och Kultur.
Karlsson, K-G. (2004). Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. I K-G. Karlsson & U. Zander (red.), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken (pp. 13−66). Lund: Studentlitteratur AB.
Langås, U. (2015). Traumets betydning i norsk samtidslitteratur. Oslo: Fagbokforlaget.
Langås, U. (2021). Krigsminner i nye norske romaner. I T. Bjerkås, T. V. H. Hagen & G. Aaby (red.), Tid for anerkjennelse. Andre verdenskrig i fortid og nåtid (pp. 169–192). Cappelen Damm Akademisk. DOI: https://doi.org/10.23865/noasp.148.ch7
Langås, U. (2023). Hva kan arves? Om skyld, vold og seksualitet i to nordiske krigsminneromaner. Scandinavistica Vilnensis 17(3), 405–422. DOI: https://doi.org/10.15388/ScandinavisticaVilnensis.2023.20
Ławniczak, S. (2021). Utvalda litterära representationer av den svenska minneskulturen kring Förintelsen och det andra världskriget. Adam Mickiewicz University, Poznań. Opublicerad doktorsavhandling.
Mays, C. (2011). For the Sake of Democracy. Samarbetskommittén för demokratiskt uppbyggnadsarbete and the Cultural Reconstruction of Post-World War II Europe. Uppsala: Uppsala University. Hämtad från: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:752780/FULLTEXT01.pdf (6 Feb 2024).
Nietzsche, F. (1998). Om historiens nytta och skada. En otidsenlig betraktelse. Stockholm: Rabén Prisma.
Ohlsson, A. (2000). Tal och tystnad i förintelselitteraturen: exemplet Zenia Larsson. Tidskrift för Litteraturvetenskap 2, 29–48.
Ohlsson, A. (2002). ”Men ändå måste jag berätta”. Studier i skandinavisk förintelselitteratur. Nora: Nya Doxa.
Persson, B. (2011). Mörkrets hjärta i klassrummet. Historieundervisning och elevers uppfattningar om förintelsen. Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lunds universitet. Hämtad från: https://portal.research.lu.se/ws/files/7671908/morkrets_hjarta_i_klassrummet.pdf (02 Mar 2024).
Schneider, S. (2008). Läsaren och Förintelsen. Gymnasieelevers reception av Imre Kertész ”Mannen utan öde”. Examensarbete för kandidatexamen. Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206390/FULLTEXT01.pdf (23 Mar 2024).
Svanberg, I. & Tydén, M. (1997). Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933−1945. Stockholm: Bokförlaget Arena.
Tabaszewska, J. (2013). Od literatury jako medium pamięci do poetyki pamięci. Kategoria pamięci kulturowej w badaniach nad literaturą. Pamiętnik Literacki CIV(4), 53–72. DOI: https://doi.org/10.18318/pl.2013.4.4
Tureby, M. T. & Wagrell, K. (2020). Vittnesmål från Förintelsen och de överlevandes berättelser. Definitioner, insamlingar och användningar, 1939–2020. Stockholm: Forum för levande historia. Hämtad från: https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/118flh_vittnesmalrapporten_nov-20_webb.pdf (8 Mar 2024).
Wagrell, K. (2020). ”Chorus of the Saved”. Constructing the Holocaust survivor in Swedish public discourse, 1943–1966. Linköping: Linköping University. Hämtad från: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1392098/FULLTEXT02.pdf (02 Mar 2024). DOI: https://doi.org/10.3384/diss.diva-163514
Whitehead, A. (2004). Trauma Fiction. Edinburgh: Edinburgh University Press.
Wieviorka, A. (2006). The Era of the Witness. Ithaca & London: Cornell University Press.
Zander, U. 2001. Fornstora dagar, moderna tider. Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte. Lund: Nordic Academic Press.
Åmark, K. (2011). Att bo granne med ondskan. Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
License
Copyright (c) 2024 Sonia Ławniczak
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License.