Abstract
In 1929, Hjalmar Bergman was commissioned to write a play for the opening ceremony of the 1930 Stockholm Exhibition, an event that established functionalism as the dominant trend in Swedish architecture. The rejection of his proposal by the progressive organisers, art historian Gregor Paulsson and architect Gunnar Asplund, was something of “an odd story” according to Bergman himself, who, in an interview, asserted that the play was refused “for functionalist reasons”, and because of the tribute it paid to traditional Swedish handicraft. Some time before the interview, Bergman had ironised about this contemporary expression of Modernism in his radio play Tankar om funktionalism (Thoughts about Functionalism). In this article, Bergman’s personal assessment of the functionalist doctrine, according to which the purpose of architecture should dictate its form, is discussed and related to the improbable room at the centre of the Borck family home in the novel Farmor och Vår Herre (1921; Thy Rod and Thy Staff, 1937). While earlier readings of the puzzling ‘rooms of wonder’ that appear in Bergman’s generally solid houses of fiction have applied psychological and biographical lenses to interpret what may look like purposeless nooks and crannies, this essay departs from the historical context to show Bergman’s understanding – if not appreciation – of functionalism.
References
Bedoire, F. (2001). Det bor rädsla i Hjalmar Bergmans rum. Svenska Dagbladets Kulturmagasin, 31 december.
Bergman, Hj. (1921). Farmor och Vår Herre. Stockholm: Bonnier.
Bergman, Hj. (1930). Spelet om flickan och frestelsen. Radiolyssnaren 15, 13 april (s. 16–18).
Bergman, Hj. (1958a). Ett festspel. I J. Edfelt (red.), Hjalmar Bergmans Samlade skrifter 30 (s. 139–176). Stockholm: Bonnier.
Bergman, Hj. (1958b). Spelet om flickan och frestelsen. I J. Edfelt (red.), Hjalmar Bergmans Samlade skrifter 30 (s. 183–210). Stockholm: Bonnier.
Bergman, Hj. (1958c). Tankar om funktionalism. I J. Edfelt (red.), Hjalmar Bergmans Samlade skrifter 30 (s. 78–91). Stockholm: Bonnier.
Boye, K. (1940). Kallocain. Stockholm: Bonnier.
Bullen, J.B. (1986). The Expressive Eye. Fiction and Perception in the Work of Thomas Hardy. Oxford: Oxford University Press.
Chandler, M.R. (1991). Dwelling in the Text. Houses in American Fiction. Berkeley, Oxford: University of California Press. DOI: https://doi.org/10.1525/9780520347632
Cowling, D. (1998). Building the Text: Architecture as Metaphor in Late Medieval and Early Modern France. Oxford: Oxford University Press. DOI: https://doi.org/10.1093/oso/9780198159599.001.0001
Delblanc, S. (1980a). Clownen i labyrinten. Kring några motiv i Bergmans prosa 1924–1930. I Treklöver. Hjalmar Bergman, Birger Sjöberg, Vilhelm Moberg (s. 13–43). Stockholm: Alba.
Delblanc, S. (1980b). Hjalmar Bergman. I Treklöver. Hjalmar Bergman, Birger Sjöberg, Vilhelm Moberg (s. 75–82). Stockholm: Alba.
Edfelt, J. (1958). Förord. I J. Edfelt (red.), Hjalmar Bergmans Samlade skrifter 30 (s. 5–8). Stockholm: Bonnier.
Ekelöf, G. (2018). Till de folkhemske. I Samlade dikter (s. 249). Stockholm: Bonnier.
Eriksen, R. (2001). The Building in the Text. Alberti to Shakespeare and Milton. University Park, PA: Penn State University Press.
Frank, E.E. (1979). Literary Architecture: Essays Toward a Tradition. Walter Pater, Gerard Manley Hopkins, Marcel Proust, Henry James. Berkeley: University of California Press. DOI: https://doi.org/10.1525/9780520352179
Frykenstedt, H. (1980). Carl August Ehrensvärd: vår förste funktionalist. Stockholm: [förf.].
Gedin, P.I. (2018). När Sverige blev modernt. Gregor Paulsson, Vackrare vardagsvara, funktionalismen och Stockholmsutställningen 1930. Stockholm: Bonnier.
Hammarström, C. (1997). Karin Boye. Stockholm: Natur och Kultur.
Hamon, Ph. (1989). Expositions: littérature et architecture au XIXème siècle. Paris: Corti.
Holm, I. (1974). Ur Stockholmsutställningens litteraturhistoria. I Harry Martinson. Myter, målningar, motiv (s. 7–44). Stockholm: Aldus.
Italien, ett nytt land (1926) = Italien, ett nytt land tack vare sin diktator. Fantastiska rykten om Mussolinis tyranni äro rena myter. En Italiens Karl XI-typ. Arbete och ordning hålla på att uppblomstra i Italien. Svenska Dagbladet, 10 juni. [Intervju med Hj. Bergman].
Lo-Johansson, I. (1957). Författaren. Stockholm: Bonnier.
Lundkvist, A. (1930). Vi måste lära de nya melodierna. I Svart stad. Dikter (s. 14). Stockholm: Bonnier.
Mattsson, P-O. (2019). Interaktionen mellan storstadsmodernism och arbetarlitteratur 1927–1932: exemplet Artur Lundkvist. I P. Brunnström, R. Claesson (red.), Creating the City. Identity, Memory and Participation (s. 78–96). Malmö: Malmö University Press.
Mjöberg, J. (1999). De hemliga rummen hos Hjalmar Bergman och Kerstin Ekman. I Arkitektur i litteratur (s. 81–94). Stockholm: Carlsson.
”Mn” [signatur]. (1930). Funktionalismen ogillar hantverk och patriotism. Märkliga beslut. Sällsamt mellanspel i Stockholmsutställningens inhiberade Bergmanspjäs. Dagens Nyheter, 3 april. [Intervju med Hj. Bergman].
”Quelqu’une” [Märta Lindqvist]. (1929). Hjalmar Bergman skriver festspel åt utställningen. Svenska Dagbladet, 20 juni. [Intervju med Hj. Bergman].
Sandberg, M.B. (2015). Ibsen’s Houses. Architectural Metaphor and the Modern Uncanny. Cambridge: Cambridge University Press. DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9781139523981
Selander, S. (1930). Utställningskantat. Utförd vid öppningshögtidligheten till musik av Otto Olsson. Dagens Nyheter, 17 maj.
Spurr, D. (2012). Architecture and Modern Literature. Ann Arbor: University of Michigan Press. DOI: https://doi.org/10.3998/mpub.4350173
Vidler, A. (1992). Warped Space. Art, Architecture, and Anxiety in Modern Culture. Cambridge, MA, London: MIT Press.
Vidler, A. (2000). The Architectural Uncanny. Essays in the Modern Unhomely. Cambridge, MA, London: MIT Press.
License
Copyright (c) 2025 Camilla Storskog
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.