Indirekta anaforer i inlärarsvenska: analys av korta texter skrivna av svenskstuderande i Polen

Main Article Content

Natalia Kołaczek

Abstract

Definiteness appears to be one of the most difficult categories for learners of Swedish. Particularly difficult are the so-called indirect anaphors, definite noun phrases without any explicit antecedent in text. The choice of a definite noun phrase in such contexts requires language skills on a higher level and even some general knowledge about the world. Such phrases make a very nuanced category, yet they are marginalised in textbooks for learning Swedish. This paper presents the results of a study conducted among a group of Polish students of Swedish at the Adam Mickiewicz University in Poznań. The analysis considers noun phrases used in contexts for indirect and direct anaphors excerpted from short texts written by the students based on a picture story. The results reveal that the students’ use of indirect anaphors is not stable. It can be assumed that indirect anaphors concerning body parts are easier to acquire for the learners. Another important factor is the relation of possession between anaphors and triggers. Students often omit the suffixed definite article in context for both indirect and direct anaphors. The study is included in my doctoral thesis written on this topic.

Downloads

Download data is not yet available.

Article Details

How to Cite
Kołaczek, N. (2019). Indirekta anaforer i inlärarsvenska: analys av korta texter skrivna av svenskstuderande i Polen. Folia Scandinavica Posnaniensia, 25, 4-21. https://doi.org/10.2478/fsp-2018-0010
Section
Linguistics

References

  1. Asher, N., Lascarides, A. (1998). Bridging. Journal of Semantics 15(1), ss. 83-113.
  2. Axelsson, M. (1994). Noun Phrase Development in Swedish as a Second Language. A study of Adult Learners Acquiring Definiteness and the Semantics and Morphology of Adjectives. Stockholm: Stockholm University Centre for Research and Bilingualism.
  3. Bolander, M. (2001). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber.
  4. Clark, H. H. (1983). Bridging. I: P. N. Johnson-Laird, P. C. Wason (red.), Thinking: Readings in Cognitive Science (ss. 311-326). Cambridge: Cambridge University Press.
  5. Consten, M. (2004). Anaphorisch oder Deiktisch?: Zu einem integrativen Modell domänen-gebundener Referenz. Tübingen: Max Niemeyer Verlag.
  6. Dabrowska, M. (2015). Grammatiska svårigheter hos andraspråksinlärare med polska som modersmål. Ett specialarbete publicerat i elektronisk form. Göteborg: Göteborgs Universitet. Hämtat från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/45294/1/gupea_2077_45294_1.pdf (05.11.2018).
  7. Ekerot, L. J. (2011). Ordföljd, tempus, bestämdhet. Föreläsningar om svenska som andraspråk. Malmö: Gleerups.
  8. Engström, S. (2012). Svårigheter i inlärning av svenska som andraspråk. En C-uppsats publicerad i elektronisk form. Halmstad: Högskolan i Halmstad. Hämtat från http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:478785/FULLTEXT01.pdf (05.11.2018)
  9. Eriksson, A., Wijk-Andersson, E. (1988). Swedish Nouns and Articles in German and Polish Student’s Swedish Writing. Uppsala: Uppsala Universitet.
  10. Fraurud, K. (1990). Definiteness and the Processing of Noun Phrases in Natural Discourse. Journal of Semantics 7(4), ss. 395-433.
  11. Gardent, C. (et al.) (2003). Which Bridges for Bridging Definite Descriptions? 4th International Workshop on Linguistically Interpreted Corpora - LINC’03. Budapest. Hämtat från https://hal.inria.fr/inria-00107644/document (05.11.2018)
  12. Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. (2007). Stockholm: Skolverket. Hämtat från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2144 (05.11.2018).
  13. Hawkins, J. A. (1978). Definiteness and Indefiniteness. A Study in Reference and Grammaticality Prediction. London: Croom Helm.
  14. Hammarberg, B. (2016). Flerspråkighet och tredjespråksinlärning. Några grundbegrepp. I: C. Bardel et al., Tredjespråksinlärning (ss. 33-58). Lund: Studentlitteratur.
  15. Irmer, M. (2011). Bridging Inferences. Constraining and Resolving Underspecification in Discourse Interpretation. Berlin; Boston: De Gruyter.
  16. Kołaczek N. (2017a). Jakaś książka, ten telefon i mój samochód: jak kategoria określoności przedstawiana jest w podręcznikach do języka szwedzkiego dla początkujących? I: B. Mikołajczyk et al. (red.), Język w Poznaniu 8 (ss. 17-29). Poznań: Wydawnictwo Rys.
  17. Kołaczek, N. (2017b). Określony, czyli jaki? O pośrednim użyciu formy określonej z perspektywy uczenia się i nauczania języka szwedzkiego jako obcego. Kultura i polityka 21, ss. 32-46.
  18. Kowal, I. (2011). Målar grammatikböcker fan på väggen? Inlärning av en ”svår” kategori i sven-skan. I: A. Ylikiiskilä, M. Westman (red.), Språk för framtiden/Language for the future. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Falun, 12–13 november 2010. ASLA. (ss. 98-111).
  19. Löbner, S. (1998). Definite Associative Anaphora. Seminar für Allgemeine Sprachwissenschaft. Düsseldorf: Heinrich-Heine-Universität. Hämtat från https://semanticsarchive.net/Archive/mU3YzU1N/Loebner_Definite_Associative_Anaphora.pdf (05.11.2018).
  20. Maciejewski, W. (1983). Podstawy polsko-szwedzkiej kontrastywnej lingwistyki tekstu. Uppsala: Slaviska institutionen vid Uppsala universitet; Poznań: Wydawnictwo Naukowe Uniwersy-tetu im. Adama Mickiewicza.
  21. Matsui, T. (2000). Bridging and Relevance. Amsterdam: John Benjamins.
  22. Nyqvist, E.-L. (2013a). Species och artikelbruk i finskspråkiga grundskoleelevers inlärarsvenska. En longitudinell undersökning i årskurserna 7–9. En doktorsavhandling publicerad i elektronisk form. Åbo: Åbo universitet. Hämtat från http://www.utupub.fi/ bitstream/handle/10024/91519/diss2013_ELNyqvist.pdf (05.11.2018).
  23. Nyqvist, E.-L. (2013b). En vandring i djungeln kallad species. Språkbruk 4/2013. Hämtat från http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4158 (05.11.2018)
  24. Nyqvist, E.-L. (2016). Swedish as a L3 for Finnish learners: The role of complexity and cross-linguistic influence in the case of definiteness and the use of articles. Research in Language 14(3), ss. 297-327.
  25. Orientación Andújar. Recursos Educativos (u.å) Hämtat från http://www.orientacionandujar.es/wp-content/uploads/2013/12/coleccion-secuencias-temporales-3-vinetas.pdf (20.03.2018).
  26. Poesio, M., Vieira, R. (1998). A Corpus-based Investigation of Definite Description Use. Computational Linguistics 24(2), ss. 183-216.
  27. Prince, E. F. (1981). Toward a Taxonomy of Given-New Information. I: P. Cole (red.), Radical Pragmatics (ss. 223-256). New York: Academic Press.
  28. SAG 3 = Telemann, U., Hellberg, S., & Andersson, E. (1999). Svenska Akademis Grammatik. Del 3: Fraser. Stockholm: Nordstedts Ordbok.
  29. Schwarz, M. (2000). Indirekte Anaphern in Texten: Studien zur domänengebundenen Referenz und Kohärenz im Deutschen. Tübingen: Max Niemeyer.
  30. Schwarz-Friesel, M. (2007). Indirect Anaphora in Text. A Cognitive Account. I: M. Schwarz-Friesel, et al. (red.), Anaphors in Text: Cognitive, Formal and Applied Approaches to Anaphoric Reference (ss. 3-20). Amsterdam; Philadelphia: John Benjamins.
  31. Szulc, A. (1992). Gramatyka dydaktyczna języka szwedzkiego. Kraków: Uniwersytet Jagielloński. Wydział Filologiczny. Instytut Filologii Germańskiej.
  32. Svartholm, K. (1978). Svenskans artikelsystem: en genomgång av artikelbruket i vuxenspråket och modell för analys av bruket i barnspråket. Stockholm: Stockholms universitet. Institutionen för nordiska språk.
  33. Zhao, W. (2014). A Survey of Studies of Bridging Anaphora. Canadian Social Science 10(3), ss. 130-139.